Elitlistan

Mustafa Can har upptäckt varmt vatten i sin artikel om Elitlistan (DN 22/2), en exklusivt uteslutande mejlinglista bland ett gäng (själv)utvalda pretentiösa up-to-date-kändisslavar.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2207&a=523361&previousRenderType=2

En artikel med lösryckt affektladdning. Jag har svårt att tänka mig att Mustafa vill bli känd genom att vädra andras stank. Sensationer av det här slaget tillför inte mycket. Med en annan vinkling hade storyn haft mer essens och hamnat på ett mer givande stilstadium. Mustafa har med andra ord gjort intrång i de "utvaldas" inbördes emotionella avfallshantering. Ett intrång är ett intrång. Genom att peka ut gänget har han själv valt ut och tillskrivit dem större betydelse och makt än de i själva verket har. Därmed har Mustafa sagt mer om sig själv än om sina antagonister. Paradoxallt, va?

Tja, man blir varken förvånad eller upprörd över ”avslöjandet” hur djupt ångesten sitter hos en sluten skara pretentiösa Stureplanpjäser som cybervägen får lite utlopp för sina mörka drifter och dunkla motiv. Har vi inte länge (latent?) odlat genuin nyfikenhet för ”kändisar”? Har vi inte genom just den nyfikenhet legitimerat och existensberättigat alla deras utsvävningar? Det finns något så provinsiellt över huvudstädernas sociala hierarkiska mönster.

Det har alltid funnits och det kommer alltid att finnas ett gäng (själv)utvalda med sina ambitiösa och gigantiska försök att pådyvla oss trend- och kulturmarkörer genom att sätta sig i besittning av tidens värderingar och anda med tolkningsföreträde.  Ännu ett vållande till etikens död.

Vem är Alexander Bard förresten? En (nu offentligt utpekad) skvallertant som skiljer sig från myriaden andra mer eller mindre likadana bara genom att ha lyckats köra sitt skvallerrace under ”exklusiva” former. Skvaller är en välbeprövad ventil för de flesta människor, kreti och pleti. Det finns inte många som orkar med att bli träffade av sina egna sanningar. Sådana är mest angelägna om att skvallra. De som hycklar till bristningsgränser är ju alltid beredda att ta avstånd och förkasta den mest utbredda umgängesformen – skvaller. Nolltolerans avseende skvallerdrifter är tyvärr omöjlig. Det är dock fortfarande möjligt att lägga det på en mer harmlös nivå. Elitgänget har sänkt ribban.

Skvaller är ju alltid ett sätt att erkänna hur fångad människan är i sina småskurna lösningar. Ett tillvägagångssätt och förstärkning av människans egotrippar. Det spökar alltid en viss maktlystenhet i det hela. Genom att spegla sig i och ha copyright på andras (påstådda) svagheter lindar människan sin egen otillräcklighet. Man mår bättre när det finns de som är sämre, typ.

Varför ska man över huvud taget (re)agera nu när modifierade sanningar, smutskastning, mörkläggningar och undanflykter blivit legio t o m inom statsförvaltningen?

På sin höjd kan man ännu en gång konstatera hur moraliska ribban sänks i rasande fart. Att det finns (kända) psykologer bland de utvalda på Elitlistan tyder bara på att formell utbildning inte automatiskt innebär bildning. Varken mer eller mindre.

Det hade varit fullständigt omöjligt för ett gäng att njuta av exklusivitetstecknet och vara ”inne” om det inte hade funnits en massa andra som inte bara är utan också känner sig ”ute”! Tänk hur många som sitter och biter i naglarna och skulle ge allt för att få tillträde och ”äran” att gotta sig och mumsa i sig de senaste uppdates inom skvallervärlden.

Tidens stå-upp-tragik …

veni - vidi - besviken →

Kommentarer
Postat av: Daniel Wiklander

Skulle det förvåna dig väldigt mycket om jag avslöjade att man inte alls behöver "njuta av exklusivitetstecknet och vara "inne"" för att man deltar i en e-postlista? Det är helt enkelt inte drivkraften, lika lite som skvallret. Det handlar om social interaktion och intressanta diskussioner. Inte minst med psykologer. Men det stod inte i DN oh Expresen, gissa varför?

Postat av: Homo_Viator

Absolut inte! Som sagt, Mustafa har upptäckt varmt vatten och gjort sig ett nummer.

2006-02-23 @ 13:05:47
Postat av: Svante Börjesson

Lite orättvis är du ändå mot Alexander Bard. Han är lite mer än en skvallerkärring. Man kan tycka vad man vill om honom men han har varit en av sveriges mer framträdande kulturpersonligheter under de senaste tio åren. Och jag tror verkligen han skrattar åt det hela. Om något har han snarast blivit mer elitistiskt lagd av denna pinsamma "skandal".

2006-02-28 @ 22:36:45
Postat av: Homo_Viator

Jag har ingenting emot elitismen i sig. Det är dock mycket man bör vara försiktig med, inte minst med filosofiska ismer.

1.Mustafa har gjort sig skyldig till ett maliciöst intrång i en privat sandlåda. Privat innebär: obehöriga äger ej tillträde! Dessutom gjorde han det till ingen nytta. En förkastlig journalistisk utsvävning som förhastat förvandlats till nyhetsstoff No.1.

2.Affärer av den kalibern är varken lämpliga eller angenäma att erfara på kultursidorna i en ”ansenlig” tidning. Det hela blir bara en kulturprutt.

3.När det gäller Herr Bard så placerar inte det här avslöjandet honom direkt i övre skikt av hans kulturverksamhet. Istället ändras förutsättningarna och begreppet elitism tar sig negativa uttryck vilket är lika med diskriminering. Varje individ med ett uns av värdighet behöver inte använda sig av den ”muskelstyrka”.

Tyvärr är värdighet inte ens på tal vare sig på den ena eller andra sidan av den här storyn.

Det finns naturligtvis inte bättre eller sämre åsikter, det finns dock sådana som mer eller mindre tilltalar en.
Det finns inte bättre eller sämre människor, det finns dock människor som kan tillföra mer eller mindre.
Och så finns det naturligtvis ett förhållningssätt man väljer och det utgör oftast ens meritlistan.

2006-03-01 @ 10:58:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback