Das schwerste Gewicht ...
”Om varje sekund av vårt liv måste upprepas ett oändligt antal gånger, naglas vi fast vid evigheten, som Kristus vid korset. Vilken fruktansvärd tanke! I den eviga återkomstens värld tyngs varje gest av ett olidligt ansvar. Det är detta som fick Nietzsche att säga att idén om återkomsten är den tyngsta bördan (das schwerste Gewicht).
Om den eviga återkomsten är den tyngsta bördan, kan våra liv, mot den bakgrunden, framträda i hela sin strålande lätthet.
Men är det verkligen så att tyngden är fruktansvärd och lättheten skön?
Den tyngsta bördan tillintetgör oss, får oss att kröka våra ryggar, pressar oss mot marken. Men i alla tiders kärlekspoesi längtar kvinnan efter manskroppens börda. Den tyngsta bördan är alltså samtidigt bilden av det mest intensiva, mest livsviktiga fullbordande. Ju tyngre bördan, desto närmare jorden sänks våra liv och dessto verkligare och sannare blir det.
Helt utan börda blir människan däremot lättare än luft, hon flyger sin väg, fjärmar sig från jorden och det jordiska varat, hon är bara till hälften verklig och hennes rörelser är lika fria som betydelselösa.
Vad ska man då välja? Tyngden eller lättheten? … En sak är säker. Motsättningen tungt-lätt är den mest gåtfulla och den mest tvetydiga av alla motsättningar.”
ur L´insoutenable légèreté de l´être, Milan Kundera